Testamente


I den här släppande gången
med min zombie
slukar jag grå substans
och släpper hälsa och vigör

årens ballast

trots att jag skulle ha velat
hålla mig
till kanten av bladet,

och så undvika den flammande
oljan,
som bränner och flår
murbräckans och dess avangarde,

ändå faställer jag
mtt testamente:

att bortom kring, troner och parnasser
döden slår mig med sin tass,

när jag stapplande släppar
min människa.